Verktygen Jag Blajat Om Redan

 

För att kunna montera tramporna enligt konstens alla regler, behöver man en momentnyckel. Det hade jag redan, men det visade sig att Campagnolo kör med vevarmsbultar som kräver en 15 mm hylsa, vilket jag inte hade.

Det torde framgå av första bilden ovan att man får passa sig en smula när man shoppar hylsa. Så himla gott om plats runt bulten är det inte, så risken att skaffa en hylsa som inte får plats är påtaglig. Dessutom är huvudet plattare än på normala bultar, så jag har gjort mig omaket att slipa ner mynningen på hylsan. För att det skall vara lätt att trä hylsan över bulten, brukar mynningen ha en liten antydan till trattform. Nackdelen med den finessen är att hylsan greppar bultskallen en bit upp, vilket jag ville undvika. Risken är inte stor, men iscensätter man en bultskallemassaker, så räcker det inte att svära en ramsa efteråt.

Närbilderna på momentnyckeln illustrerar den lilla abrovink som krävdes för att kunna använda hylsan som jag hittade i byns bästa järnaffär. Momentnyckeln klarar normalt sett bara hylsor med 3/8″ hona, men den nya hylsan hade 1/2″ hona. Jag var på vippen att köpa ett skarvstycke med 3/8″ hona och 1/2″ hane, när det plötsligt slog mig att min momentnyckel är lite speciell. Den har inte en fast monterad hane och ett vred för att byta rotationsriktning, utan ett genomgående fyrkantshål, samt en plugg som man vänder för att åstadkomma rotationsriktningsändringen. Eftersom fyrkantshålet har halvtumsdimension, kan man med en halvtumsstump få till en riktigt kompakt lösning. Det är ju ingen nackdel att komma nära bulten, eftersom det blir lättare att få till ett rent moment då.

Sista bilden ovan visar skillnaden mellan vevarmsbultar från Shimano och Campagnolo. Den med den mjuka övergången mellan hatt och resten, är givetvis campabulten.

 

För att kunna lossa på lagerskålen på vänstersidan av vevpartien, behöver man något i stil med verktygen på bilderna ovan. Lakritsstången är till för låsringen, och den kromade trädgårdssnigeln är till för själva lagerskålen. Lite nöjd är jag allt. Bägge verkar lite mera genomtänkta än genomsnittet.

Låsringsnyckeln är inte vacker, men när man väl har insett att lakritsöverdraget är till för att skona lacken på ramen när man slinter, glömmer man snabbt alternativen från konkurrenterna. Ett annat avgörande argument som postorderfirman av en händelse råkade bistå med, var en bild som visade verktyget användas på en låsring av precis samma slag som jag skall betvinga. Dagens postorderfirmor slarvar en himla massa i sina beskrivningar av varorna. Det hjälper inte om ett verktyg ser OK ut, om de har glömt att tala om hur stort det är, till vilka dimensioner det passar.

Trädgårdssnigeln spöar platthjärnsalternativen från Park Tools och BBB med hästlängder. Bortsett från dess uppenbara tredimensionella form, och sensuellt formade ögonstänglar, har den en del tekniska finesser. Förmågan att tackla olika avstånd mellan hålen är uppenbar. Att ögonen har en diameter på ena sidan, en annan på den andra sidan, och kan bytas i händelse av långt framskridet slitage, är mer charm än vad en vettigt funtad cykelmeckare kan stå emot. Jag har redan spanat in att den klarar av ett framtida behov på en helt annan del, på en helt annan cykel. Bingo! Ett framtida verktygsbehov mindre.

I samma sändning som de nyaste verktygen kom även en flaska med en retrodesign som påminner någorlunda om dåtidens flaskor. Jag hade hoppats på att den fjolliga texten skulle bara vara tryckt på en sida, men dumt nog var det inte så. Nåja. Den går väl att tejpa över.